”Genom att studera språk kan man enkelt öppna en kanal till andra studier” : språkstuderandenas tankar om läraryrket, de pedagogiska studierna och den yrkesmässiga framtiden som språkexpert

Abstract

I denna pro gradu-avhandling observerar jag förändringar i antalet språkstuderande i pedagogiska studier vid Uleåborgs universitet under åren 2015–2022. Därtill intervjuade jag blivande språkexperter i språken engelska, svenska och tyska med syftet att kartlägga deras tankar om pedagogiska studier, läraryrket och deras yrkesmässiga framtidsplaner. Intervjuerna genomfördes under november-december 2023. Förutom intervjuerna består mitt material av statistik över kvoter och antalet språkstuderande i pedagogiska studier under åren 2015–2022. Statistiken är hämtad från utbildningsservice vid Uleåborgs universitet. Som huvudmetod använder jag innehållsanalys för att kunna skapa en helhetsbild av ämnet.

Med hjälp av intervjuerna försökte jag få reda på vad språkstuderande vid Uleåborgs universitet anser om pedagogiska studier och läraryrket samt varför de tror att antalet studerande har förändrats i pedagogiska studier under dessa år. Dessutom ville jag ta reda på vilka yrkesmässiga framtidsplaner dessa språkstuderande har och om de känner att de har fått hjälp och stöd för sina studier och för sin framtida karriär som språkexpert.

Av min avhandling framgår det att både kvoterna och antalet språkstuderande i pedagogiska studier har minskat mellan 2015–2022 i vart och ett av de språk jag observerade. Bland de skäl som de språkstuderandena jag intervjuade angav var den negativa bilden av läraryrket som media skapar och betoningen på den kommersiella sidan av samhället. Avhandlingen visade också att språkstuderandena uppfattar språkstudier som en enkel kanal till olika biämnen som till exempel ekonomi.

Resultaten visar att de språkstuderandena inte vet vad deras egen bransch är. Alla de som jag intervjuade hade mål och yrkesmässiga framtidsplaner, men de verkade inte betrakta dem som ett eget område. Framtidsplanerna som informanterna hade var bland annat arbetsplatser inom handelsbransch, till exempel inom försäkring, men studerandena var också intresserade av förlagsbranschen och undervisningen. Språkstuderandena upplevde universitetets hjälp på olika sätt. Vissa studerande upplevde att hjälp och information fanns att tillgå, medan andra upplevde att de fick vara särskilt aktiva för att själva söka information. Alla studerande som jag intervjuade ansåg att bristen på kunskap om deras eget område kunde bero på att universitetet inte har berättat dem tillräckligt många konkreta arbeten som språkexpert där de skulle kunna anställas. De ansåg att en konkret bild av läraryrket kan locka studerande till pedagogiska studier, medan arbetsbeskrivningen för språkexperter lämnas öppen och abstrakt.

Tässä pro gradu-tutkielmassa tarkastelen muutoksia kieltenopiskelijoiden lukumäärässä pedagogisissa opinnoissa Oulun yliopistossa vuosina 2015–2022. Sen lisäksi haastattelin tulevia kielieksperttejä englannin, ruotsin ja saksan kielissä tarkoituksenani kartoittaa heidän ajatuksiaan pedagogisista opinnoista, opettajan ammatista sekä heidän ammatillisista tulevaisuudensuunnitelmistaan. Haastattelut toteutettiin marras-joulukuussa vuonna 2023. Haastattelujen lisäksi aineistoni koostuu tilastoista, jotka koskevat kiintiöitä ja kieltenopiskelijoiden määriä pedagogisissa opinnoissa vuosina 2015–2022. Tilasto on noudettu Oulun yliopiston koulutuspalveluista. Analyysimetodina käytän sisältöanalyysia, jotta saan luotua aiheesta kokonaisvaltaisen kuvan.

Haastattelujen avulla pyrin selvittämään, mitä kieltenopiskelijat Oulun yliopistossa ajattelevat pedagogisista opinnoista ja opettajan ammatista sekä miksi he arvelevat opiskelijoiden määrän muuttuneen pedagogisissa opinnoissa vuosien aikana. Sen lisäksi halusin selvittää, mitä ammatillisia tulevaisuudensuunnitelmia kieltenopiskelijoilla on ja ovatko he saaneet yliopistolta apua ja tukea opintoihinsa sekä tulevaan kieliekspertin työuraansa.

Tutkimuksestani selviää, että kiintiöt sekä kieltenopiskelijoiden määrät pedagogisissa opinnoissa ovat vähentyneet vuosina 2015–2022 jokaisessa tarkastelemassani kielessä. Haastattelemani kieltenopiskelijat arvelivat syiksi muun muassa median luoman negatiivisen kuvan opettajan ammatista sekä kaupallisen puolen korostumisen yhteiskunnassa. Tutkimuksessa kävi myös ilmi, että opiskelijat kokevat kieltenopiskelun olevan helppo kanava erilaisiin sivuaineopintoihin, kuten kaupallisen puolen opintoihin.

Tutkimuksessani kävi ilmi, etteivät kieltenopiskelijat tiedä, mikä heidän oma alansa on. Jokaisella haastattelemallani opiskelijalla oli tavoitteita ja ammatillisia tulevaisuudensuunnitelmia, mutta he eivät ajatelleet niitä omaksi alakseen. Tulevaisuudensuunnitelmina opiskelijoilla oli muun muassa kaupallisen puolen työpaikat, kuten vakuutusalalla työskentely, mutta myös kustannusala sekä opetusala kiinnostivat heitä. Kieltenopiskelijat kokivat avunsaannin yliopistolta eri tavoin. Jotkut opiskelijat kokivat saaneensa hyvin apua ja tietoa, kun taas toiset kokivat, että tiedonhankinnassa on pitänyt olla itse erityisen aktiivinen. Kaikki haastattelemani opiskelijat sanoivat, että tietämättömyys heidän omasta alastaan voi johtua siitä, ettei yliopisto ole tarjonnut heille tarpeeksi konkreettisia kielieksperttien ammatteja, joihin he voisivat työllistyä. He kokivat, että opettajan ammatin konkreettinen kuva voi houkutella opiskelijoita pedagogisiin opintoihin ja samalla jättää kielieksperttien työnkuvan avoimeksi ja abstraktiksi.