Humanisten med många roller : en festskrift till Paula Rossi på hennes 60-årsdag

Abstract

<div lang="sv" class="abs"><p class="abs_header">Förord</p><p>Med denna festskrift vill vi hylla vår kollega, professor Paula Rossi på hennes 60-årsdag den 14 augusti 2022. Paula har gjort en lång och framgångsrik karriär. Hon blev student år 1981, filosofie magister 1987, filosofie licentiat 1993 och filosofie doktor 1996. År 2003 utnämndes hon till professor i nordisk filologi. Som dekan för humanistiska fakulteten vid Uleåborgs universitet har hon fungerat sedan år 2013. Dessutom har hon skött ett flertal förtroendeposter och medverkat i många viktiga föreningar och nätverk. Det är svårt att tänka sig en mer arbetsam, effektiv, praktisk, hjälpsam och vänlig person. Hon är omtyckt och respekterad i alla sina roller. Alla känner Paula och Paula känner alla.</p><p>Under sin karriär har Paula haft flera olika forskningsintressen: allt från översättningsvetenskap till språkhistoria och sociolingvistik. Artiklarna i denna festskrift reflekterar hennes forskningsintressen och delaktighet i mångsidiga nätverk. Ett varmt tack till alla artikelskribenter samt refereegranskare och alla andra som hjälpt till med publikationen.</p><p>Kära Paula, vi vill alla gratulera dig på din födelsedag!</p><p>Kirsi, Riitta och Elisa</p></div>

<div lang="sv" class="abs"><p class="abs_header">Innehållsförteckning</p><p>Förord</p><p>Innehållsförteckning</p><p>Koulutuksenjärjestäjän ulkopuolisten toimijoiden osallisuus oman äidinkielen opetusta koskevassa päätöksenteossa <em>Pia Bärlund</em></p><p>Landshövding Gabriel Gyllengrip och Lappmarkens administrativa ställning på 1700-talet : från samernas skatteland till nybyggarnas kronojord <em>Matti Enbuske</em></p><p>Plurilingualer Fremdsprachenunterricht mit Deutsch und Schwedisch in Finnland <em>Sabine Grasz</em></p><p>Pohjoissaamen reduplikatiivi (toisteinen) verbigenetiivi <em>boađi boađi</em> ’tulemaisillaan’ ja <em>bosu bosu</em> ’kovasti puuskuttaen’—morfologia, syntaksi ja semantiikka <em>Marjatta Jomppanen</em></p><p>Antagningsintervjun — första kontakten till studier i nordiska språk : en fenomenologisk analys av de sökandes upplevelser av intervjun som en del av urvalsprovet <em>Zea Kingelin-Orrenmaa & Johanna Koivisto</em></p><p>”Om jag finge tala på svenska” — Aleksandra Gripenberg ja eletty suomenmielisyys <em>Tiina Kinnunen</em></p><p>Språkideologiska processer i narrativa samtal — en nexusanalys av två flerspråkiga unga tornedalingars lingvistiska livsberättelser <em>Jaana Kolu</em></p><p>Rinnakkaiskielisyys korkeakouluissa — strategisista tavoitteista arjen käytäntöihin <em>Merja Koskela & Nina Pilke</em></p><p>Faktorer som påverkat ordintonationen och kvantiteten i finlandssvenskan <em>Mikko Kuronen</em></p><p>Reparationsmarkören <em>eiku</em> i Helsingforssvenska: samtalsfunktion och språkkontakt <em>Jan Lindström</em></p><p>Kielikoulutus murroksessa — media ja vanhemmat kielenopetuksen varhentamisen äärellä <em>Karita Mård-Miettinen & Anne Pitkänen-Huhta</em></p><p>”Pikkuhiljaa hem å äta” : Flerspråkighet och multimodalitet i en familjechatt <em>Åsa Palviainen & Tiina Räisä</em></p><p><em>Ottanette huomioon ja mahdollisesti jopa innostutte osallistumaan</em> : ohjailevien lausumien kieliopillinen muoto humanistisen tiedekunnan dekaanin sähköpostiviestinnässä 2013–2021 <em>Satu Selkälä & Maija Saviniemi</em></p><p>Tilltal på två språk i samma land : svenskspråkiga finländares uppfattningar om tilltalsskicket på finska <em>Camilla Wide</em></p><p><em>Vintersådana, vinterditon ja talvisellaiset</em>: havaintoja ruotsin ja suomen yhdysdemonstratiiveista <em>Jussi Ylikoski</em></p></div>