Det nordiska motivationssystemet : en studie om Finlands och Sveriges studiestödssystem

Abstract

Denna pro gradu-avhandling är en studie om Finlands och Sveriges studiestödssystem. Syftet med denna avhandling var att presentera information om båda ländernas studiestödssystem och granska med hjälp av komparativ analys vilka likheter och skillnader det finns mellan studiestödssystemen. Jag fördjupade mig i välfärdssamhällets uppkomst, de olika modellerna av välfärd och vad det är som kännetecknar det nordiska välfärdssamhället för att förstå varför studiestödssystemet existerar. Jag har även utfört en enkätundersökning i samband med avhandlingen. Syftet med enkätundersökningen var att undersöka vad studerande tänker om det finländska studiestödssystemet. Analysen av enkätsvaren inkluderade material av 90 respondenter och är kvalitativ.

Jag baserar min teori på bland annat Gösta Esping-Andersens och Richard Morris Titmuss teorier om välfärdsstater och välfärdsmodeller. För att jämföra de två ländernas studiestöd presenterade jag information från Folkpensionsanstalten i Finland och Centrala studiestödsnämnden i Sverige. Som resultat fick jag att huvuduppgiften är hos båda den samma, länderna erbjuder ekonomiskt stöd och lån till sina studerande för att trygga deras studier. Båda systemen hade tydligt bildats från välfärdssamhällen och utvecklingen har varit likadan. FPA erbjuder studerande studielånskompensation medan CSN tillåter studerande arbeta mer vid sidan av studierna.

Enligt enkätsvaren hade välfärdsstaten inte lyckats med att skapa välfärd för studerande på de bästa möjliga sättet. Resultaten av enkätundersökningen visade att studerande önskade att det fanns en bättre balans mellan universitetet och arbetsplatsen för att klara av både studier och arbete. För en stor del av respondenter var det nödvändigt på grund av ekonomiska skäl att arbeta. Respondenternas tankar om studiestödet varierade men många var nöjda med att studiestödssystemet finns och att de får ekonomiskt stöd från staten för att kunna fokusera på studierna. Respondenterna önskade också att FPA skulle vara mer flexibel med studiekraven och de ville se att inkomstgränsen förhöjs. Ämnet väckte mycket känslor i studerande och det är viktigt att fortsätta undersöka studiestödssystemets alla delar för att säkra att det värdefulla nordiska välfärdssamhället fortsätter gro i framtiden.